Träbyggande minskar klimatpåverkan
Skagershuset, Årsta.
Vägen till ett klimatneutralt samhälle går via minskade utsläpp, ökad energieffektivitet och ökad kolinlagring.
För bygg- och fastighetssektorns del innebär detta att både produktions- och driftsfasen påverkas. I nyproduktion handlar det både om val av byggmaterial och en byggprocess med låg miljöbelastning samt en energieffektiv byggnad. I det befintliga byggnadsbeståndet handlar det mycket om energieffektivisering eftersom stora delar av miljöpåverkan i byggskedet redan har skett. Det finns dock möjligheter att minska klimatpåverkan även här genom materialval vid renovering och underhåll.
Under senare delen av 1900-talet har fokus legat på att begränsa klimatpåverkan under en byggnads driftskede genom reducerad energianvändning. Under senare år har studier visat att byggprocessen står för mer än 50 procent av en ny byggnads klimatpåverkan, sett till dess livscykel. Det beror främst på att nya byggnader blir alltmer energieffektiva och att förnybar energi används för uppvärmning. Eftersom utvinning och produktion av byggmaterial då står för en större del av utsläppen under byggnadens livscykel behöver hänsyn tas till klimatpåverkan även vid valet av byggmaterial och byggsystem. För en korrekt bedömning ska träets kolbindande effekt också tas med i beräkningarna då det är det enda helt förnybara och kolbindande byggmaterialet. Införandet av ett krav på klimatdeklaration under byggskedet är ett led i styrningen mot minskad klimatpåverkan från byggnader.
Det moderna industriella träbyggandet ökar
När det gäller småhus är trä sedan länge det helt dominerande byggnadsmaterialet med en marknadsandel över 90 procent. Industriellt trähusbyggande i större byggnadsverk är däremot en relativt ung sektor i Sverige, som har vuxit snabbt sedan förbudet att bygga hus högre än två våningar i trä togs bort i mitten av 1990-talet. I dag står det moderna träbyggandet av bostäder i flervåningshus för en marknadsandel på cirka 15 procent och intresset fortsätter att öka.
Under de senaste åren har det skett ett avgörande genombrott inom det industriella träbyggandet. Det handlar om ökade investeringar i industriutbyggnader samt process- och teknikutveckling som ökar kapaciteten för flerbostadshusbyggande i trä. Stora investeringar har gjorts i nya produktionsenheter för förtillverkade moduler och olika byggnadssystem baserade på trä såsom limträ, fanerträ, lättreglar och -balkar och massivträbyggande med korslimmat trä, KL-trä, som alla gör det möjligt att öka produktionskapaciteten och samtidigt sänka klimatpåverkan. Flera kommuner har varit drivande i arbetet med att öka efterfrågan genom att ta fram kommunala träbyggnadsstrategier.
Träråvarans låga vikt öppnar upp för en högre grad av förtillverkning med industriell tillverkning av komponenter, som sedan monteras på byggarbetsplatsen. Ökad bärförmåga och längre spännvidder uppnås med limträ och KL-träelement. Det ger möjlighet att bygga höga trähus med förtillverkning av väggar och bjälklag och montering på byggarbetsplatsen. I Sverige byggs redan i dag flervåningshus i trä med över åtta våningar på detta sätt.
Tack vare en högre förtillverkningsgrad i industrin kan antalet transporter till byggarbetsplatsen minskas dramatiskt. Även det är en stor vinst för miljön men också för trafiksituationen och de boende i närheten.
Under 2019 överlämnades träbyggnadssektorns färdplan för 2025 till regeringen. Färdplanen är framtagen av den samlade träbyggsektorn och ska ses som ett erbjudande till regeringen som i två regeringsförklaringar betonat vikten av att öka det industriella byggandet i trä. Det är en beskrivning av en växande industri som förnyar byggprocessen och som radikalt minskar klimatavtrycket från byggsektorn.
Ett ökat byggande i trä är en del av lösningen på att öka bostadsbyggandet och en viktig del om vi ska nå våra mål om klimatneutralitet. Om hälften av Sveriges flerbostadshus 2025 byggs i trä istället för i andra material skulle klimatpåverkan i byggskedet kunna minskas med cirka 40 procent per år. Tillsammans med ett ökat träbyggande inom publika och privata lokaler motsvarar detta cirka 1 miljon ton koldioxid per år. Om träets kollagring adderas till substitutionseffekten så blir den kalkylmässiga besparingen 2–4 miljoner ton koldioxid per år.
Standarder och miljödeklarationer
För att kunna bedöma en byggnads miljöbelastning finns ett antal standarder. Arbetet bedrivs internationellt, inom EU samt inom respektive land. I Sverige är det Svenska Institutet för Standarder, SIS, som ansvarar för standardiseringsarbetet. Arbetet utförs i samråd med företag och organisationer.
För att nå ett mål där alla hus byggs med minimal klimatpåverkan vid produktion av byggmaterial, vid byggandet, vid drift och vid rivning och sluthantering kommer alla i byggprocessen att påverkas. Vid nybyggande ska underlag för en byggnads miljöbelastning tas fram för att byggherren ska kunna värdera olika förslag mot varandra.
I dag finns styrande miljörelaterade standarder och dokument som är hierarkiskt samordnade enligt nedan.
Basen för alla standarder om miljö är ISO 9001 och ISO 14001. Därefter kommer standarder för livscykelanalyser. ISO 14040, ISO 14044 och ISO 14025 beskriver hur man överför resultaten från livscykelanalysen till en miljödeklaration.
Produktspecifika regler, Product Category Rules, PCR, är ett styrdokument för hur man tar fram sin miljödeklaration för en viss produktgrupp. För byggprodukter används PCR SS-EN 15804 och för byggnader PCR SS-EN 15978. Skillnaderna mellan de två metodstandarderna är förenklat att SS-EN 15978 genererar underlag för att kunna jämföra miljöpåverkan mellan byggnader, medan SS-EN 15804 hjälper till att deklarera ett specifikt materials eller produkts miljöbelastning. Man kan aldrig jämföra trä med betong eller stål. Däremot kan man jämföra olika hus och se på den totala miljöbelastningen. Standarderna bör användas för att studera hur olika material fungerar i olika sammanhang.
Dessa standarder gör det möjligt att beräkna och presentera ett bedömningsbart underlag för ett byggnadsverks hållbarhet – under hela dess livslängd. I SS-EN 15804 och SS-EN 15978 har livscykeln delats in i olika skeden som i sin tur delas in i ett antal moduler.
- A 1-5: Framställning av byggmaterial och byggnadsverk
- B 1-7: Byggnadens bruksskede
- C 1-4: Avveckling av byggnadsverket samt avfallshantering
- D: Återvinning av byggmaterial.
Tabell 5 Miljöbedömning av byggnad
| Livcykelinformation om byggnad | Övrig information | |||
| A 1-3 Produktion |
A 4-5 Konstruktion |
B 1-7 Drift |
C 1-4 Sluthantering |
D Övrig miljöinformation |
| A1 Råmaterial A2 Transport A3 Till-verkning |
A4 Transport A5 Anläggning och montering samt installationer på plats. |
B1 Användning B2 Underhåll och skötsel B3 Reparation B4 Utbyte B5 Renovering och ombyggnad B6 Energi B7 Vatten |
C1 Rivning |
Fördelar och nackdelar utanför systemgränserna, till exempel miljöcertifiering, energiåtervinning av trä. |
| Uppströms | Centralt | Nedströms | ||
| Om möjligt detaljerad information, annars från byggdatabas. | Detaljerad information om tillverkning av stomme, transporter till och inom byggarbetsplats, energianvändning och avfall vid konstruktion av byggnad. | B1 - B5 enligt bilaga med schablontider för underhåll och reparationer. Energianvändning från energiberäkning C1- C4, scenario för avfallshantering enligt gängse metoder. | Redovisa valfri miljöinformation eller relevant information om projektet. | |
Källa: Tyréns
Syftet med modulerna är att all livscykelanalysdata, LCA-data, ska kunna separeras så att det blir tydligt var miljöbelastningen uppstår samt var miljövinsterna genereras. Standarderna ska användas för en deklaration av miljöprestanda, det vill säga utan nivåer och klasser. Däremot går det att använda dessa miljödeklarationer som grund för sådana miljöcertifieringssystem där produkter eller byggnader klassas.
Träets positiva egenskaper
Det är ett naturligt och förnybart material som tillverkas lokalt och ger korta transporter. Vid tillverkning används biprodukterna som energi och produktionen ger minimalt med avfall. Materialet binder koldioxid under hela livslängden och när det är uttjänt kan det användas som biobränsle och ersätta fossila bränslen.
Man kan till exempel göra en lätt tillbyggnad på ett befintligt fundament vilket innebär att man sparar material, detta redovisas i modul A. Med lätt flyttbara väggar kan en ombyggnad göras utan för stor påverkan, vilket rapporteras i modul B5. Dessutom kan man återanvända bjälkar eller byggelement som ger stora besparingar och kan redovisas i modul D.
Miljöcertifiering av byggnader
Det finns idag allmänt vedertagna sätt att beräkna en byggnads totala klimatpåverkan över hela livscykeln. Dessutom finns ett flertal miljöcertifieringssystem, såsom Miljöbyggnad, LEED och BREEAM, som använder LCA för att klassa byggnadernas miljöprestanda. Vissa av dessa system kan användas både för nybyggda och befintliga byggnader. Det enda miljömärkningssystemet för byggnader som inte använder LCA eller miljödeklarationer som en del av klassningssystemet är Svanen.
Green Building är ett europeiskt system som riktar sig till fastighetsägare och förvaltare som vill effektivisera energianvändningen i sina lokaler och bostäder. Kravet är att byggnaden använder 25 procent mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i Boverkets byggregler, BBR.
Leadership in Energy and Environmental Design, LEED, är ett miljöcertifieringssystem från USA som är mer omfattande än de ovan nämnda systemen. Bland annat tar LEED i högre utsträckning hänsyn till produktionsfasen av materialen som ingår i en byggnad.
BRE Environmental Assessment Method, BREEAM, kommer från Storbritannien och har ungefär samma omfattning som LEED. BREEAM tar i viss utsträckning hänsyn till produktionsfasen och ser även på miljöpåverkan i byggmaterialens produktion ur ett livscykelperspektiv.
Svanen ställer krav på energianvändning, kemiska produkter, byggprodukter/-varor och en rad innemiljöfaktorer som är relevanta för människors hälsa och för miljön. Dessutom ställer Svanen krav på kvalitetsstyrning i byggprocessen och på överlämnandet av byggnaden till de boende och förvaltning/drift.
Geschwornergården, Falun.
