Tekniska krav

Kapitel Tekniska krav innehåller beskrivning av egenskaper hos träråvaran, de profilerade utvändiga panelbrädorna, färgsystemen och emballeringen. Kapitlet innehåller även krav på utförandet av ytbehandlingsprocessen. För krav på tillverkningskontroll av samtliga delar enligt nedan, se kapitel Tillverkningskontroll.

Här beskrivs krav på egenskaper hos träråvaran och de profilerade utvändiga panelbrädorna

 
Tabell 4.1 Tekniska krav för träråvaran
Virkesegenskaper Grundkrav
Råvara 1)
G4-2 eller bättre. Ska vara av centrumutbyte 2x, 3x eller 4x av gran. Observera att synlig märg, på framsidan i den kluvna panelbrädan, endast är tillåten i max 10 procent av partiet.
Målfuktkvot 2)
16 % (93,5 procent av virkespartiet ska ha en individuell fuktkvot mellan 11,2 % och 20,8 %. Medelfuktkvoten får variera mellan 13,5 % och 18 %).
Tillåtna måttavvikelser för längd 3)
- 0,0 mm
+ 50,0 mm
Tillåtna måttavvikelser för dimensioner mindre än eller lika med 100 mm 4)
± 1,0 mm
Tillåtna måttavvikelser för dimensioner större än 100 mm och mindre än 300 mm 4)
± 1,5 mm
Tillåtna måttavvikelser för dimensioner större än 300 mm 4)
± 2,0 mm
Vattenlagrat Timret får inte vara vattenlagrat.
Bevattnat (sprinkler)
Timret får inte vara bevattnat längre än en (1) bevattningssäsong.
1) SS-EN 1611-1:2000.
2) SS-EN 14298:2004. Fuktkvot mäts enligt anvisningar i SS-EN 13183-1:2003 (Torrviktsmetoden – Ugnstorkning) med tillägg SS-EN 13183-1/AC:2004 eller enligt anvisningar i SS-EN 13183-2:2003 (Resistansmetoden) med tillägg SS-EN 13183-2/AC:2004.
3) SIS 232713:1971.
4) Toleransklass 2 enligt SS-EN 336:2013. Måttavvikelser mäts från börmåttet (target size) vid 20 % referensfuktkvot, vid mätning vid annan fuktkvot se formel i kapitel 4.2 i angiven standard. Börmått utgår från mått angivna för profiler i VilmaBas-sortimentet, se www.vilmabas.se.
 
 
Tabell 4.2 Kvalitetskrav på utvändiga panelbrädor inom CMP-systemet
Egenskaper utvändiga panelbrädor Utförande
Handelssortering av sågade trävaror
i Europa enligt SS-EN 1611-1.
G4-2 eller bättre. Köps panelbrädorna externt ska leverantören kunna uppvisa dokumentation över att kraven uppfylls.
Klyvning
Utvändiga panelbrädor ska vara torrkluvna. Virke som sågats efter torkning och har minst en flatsida med band- eller cirkelsågad yta.
Yta
Framsidan ska ha en finsågad yta eller en ytstruktur som skapats genom användning av paintcutter.
Märg
Synlig märg på framsidan är tillåten i max 10 procent av virkespartiet.
Kantsidor
Ska vara rillade eller finsågade med ytstruktur som motsvarar en rillad yta, för bättre vidhäftning av färg.
Hörn
Hörnen ska vara rundade eller fasade med radie/fasning minst 2 mm för att ge tillräckligt färglager. Profiler där vinkel är 45 grader eller mindre behöver dock inte behandlas ytterligare.
Spår på baksidan Inte tillåtet enligt profiler i VilmaBas-sortimentet.
Ändspont
Ändspontade utvändiga panelbrädor är tillåtet och minustolerans på längdmått får förekomma.
Emballage
Utvändiga panelbrädor ska vid lagring och leverans vara emballerade med plast med ljus utsida och svart insida eller
material och kulör med motsvarande UV-skydd.
Tjocklek Minimum 22 mm.
Vankant Samtliga ritningar i VilmaBas är ritade fullkantade.
Profiler
Vanligt förekommande profiler enligt SS 232812:1992, SS 232813:2013 samt VilmaBas.
Ändträ, stående och liggande
På stående och liggande utvändiga panelbrädor ska inte droppnäsa av målningstekniska skäl förekomma.
Måttförhållande Förhållandet bredd: tjocklek bör inte överskrida 9:1.
Blånad
Maximalt djupgående, procent av sidans yta, 5 procent samt ytlig, procent av sidans yta, 10 procent.
Fast röta
Maximalt djupgående, procent av sidans yta, 5 procent samt ytlig, procent av sidans yta, 10 procent.

 

Fingerskarvade och limmade utvändiga panelbrädor
Fingerskarvade och limmade panelbrädor är tillåtet inom CMPsystemet. Vid fingerskarvning och limning av utvändiga panelbrädor gäller följande krav:
  • Enstaka gap mellan fingerspets och fingerrot får förekomma.
  • Sprickor i finger eller sprickor från fingerrot får inte förekomma.
  • Limfog i fingerskarv ska vara kontinuerlig.
Lim för fingerskarvade utvändiga panelbrädor ska uppfylla krav för:
  • Klass C4 enligt SS-EN 12765:2001 och värmebeständighet enligt SS-EN 14257:2006 eller
  • Typ I enligt SS-EN 301:2013.
Limmer som är godkända enligt dessa standarder finns samlade på
RISE:s hemsida, www.sp.se, samt på Norsk Treteknisk Institutts (NTI)
Övriga anvisningar, exempelvis presstryck, pressningstid, temperatur
och mängd lim sker i samråd med tillverkaren av lim.

 

Vanligt förekommande profiler av utvändiga panelbrädor

För mer utförlig information och standarder som stödjer varudeklarationen
för nedanstående träprofiler se www.vilmabas.se och rubriken
Utvändigt beklädnadsvirke – Ytterpanelbrädor, behandlade.

Foto Jonas Wiklund

Färger och färgsystem

Avsnitt Färg och färgsystem beskriver krav på egenskaper hos färger och färgsystem som används inom CMP-systemet. Kraven i avsnitt 4.2 gäller för tillverkare av färger och färgsystem anslutna till CMP-systemet. Samtliga färger inom CMP-systemet kräver formellt godkännande av Målningskommittén på rekommendation av Målningskommitténs Expertgrupp. Krav för Expertgruppens rekommendation om godkännande är som följer:
 
Färger och färgsystem inom CMP-systemet ska följa krav och definitioner
enligt SS-EN 927-1:2013 och SS-EN 927-2:2014 och ska ha provats enligt SS-EN 927-3:2012 och SS-EN 927-5:2007 med följande
undantag:
  • Kontroll av färgens kvalitet genom exponeringstest enligt SS-EN 927-3:2012 ska göras på finsågade eller ytstrukturbehandlade (med paint cutter) utvändiga panelbrädor av gran (Picea Abies).
För bedömning och godkännande av färger inom samtliga ytbehandlingsklasser krävs följande information till Expertgruppen:
  • Tekniskt datablad.
  • Säkerhetsdatablad (enligt CLP-förordningen).
  • Produktens historik (antal år på marknaden, användningsområden, referensobjekt, tidigare godkännande i kvalitetssystem, övrig information som leverantören bedömer relevant som underlag för godkännande).
  • Viskositet.
  • Torrhalt viktprocent.
  • Torrhalt volymprocent.
  • Densitet g/cm3.
  • Pigmentvolymkoncentration (lägre än 15, 15 – 18, 18 – 21, 21 – 25, högre än 25).
  • Flyktiga organiska ämnen (VOC) g/L.
  • Uppmålade panelbitar (används som referens).
Utöver de ovan nämnda punkterna kan Expertgruppen begära tilläggsinformation för en fullständig bedömning av färger och färgsystem. Om ytbehandlingen utförs i flera skikt med olika produkter, ska samtliga produkter bedömas tillsammans.
 
Foto Jonas Wiklund
 
För respektive ytbehandlingsklass ställs särskilda krav. Dessa specificeras
nedan:
 
Ytbehandlingsklass CMP-G
Färgsystem inom ytbehandlingsklass CMP-G ska ha en minsta medeltjocklek
på 50 μm torrt skikt. Färgsystemen ska därutöver klara kravspecifikation
enligt SS-EN 927-2:2014 kategori semi stable. Provning enligt SS-EN 927-3:2012 ska utföras med en modifiering:
  • De utvändiga panelbrädorna ska exponeras lodrätt, stående eller liggande och vända mot söder.
Ytbehandlingsklass CMP-G/M
Färgsystem inom ytbehandlingsklass CMP-G/M ska ha en minsta medeltjocklek på 80 μm torrt skikt. Färgsystem ska därutöver klara
kravspecifikation enligt SS-EN 927-2:2014 kategori stable.
 
Ytbehandlingsklass CMP-S
Färgsystem inom ytbehandlingsklass CMP-S ska klara kravspecifikation enligt SS-EN 927-2:2014 kategori non stable. Provning enligt SS-EN 927-3:2012 ska utföras med två modifieringar:
  • De utvändiga panelbrädorna ska exponeras lodrätt, stående eller liggande och vända mot söder.
Kravgränsen för godkännande enligt SS-EN 927-5:2007 kategori non stable enligt nedan:
  • Vattenupptagningen måste vara minst 700 g/m2 för att säkerställa att färgen är tillräckligt diffusionsöppen.
Övrig information och krav som gäller inom ytbehandlingsklass CMP-S och ska meddelas Expertgruppen är:
  • Bindemedlet ska vara linolja.
  • Halten linolja ska vara mellan 5 och 8 viktprocent av formulering.
  • Typen och halten av pigment ska anges.
  • Receptet ska ligga inom ramen för traditionell slamfärg.

 

Foto Jonas Wiklund

Övriga förändringar av en färg eller ett färgsystem

Vid förändring av en färgs sammansättning och fysikaliska egenskaper ska Expertgruppen meddelas om förändringen innan färgen tas i användning. Nedanstående specifikation definierar vilka förändringar som måste meddelas. Dessa är:
  • Förändringar i tekniskt datablad.
  • Förändringar i säkerhetsdatablad (enligt CLP-förordningen).
  • Förändringar av påläggningsmängder som påverkar torrskikttjocklek.
  • Receptändringar som färgtillverkaren själv misstänker kan påverka utomhusexponering enligt SS-EN 927-3:2012.
  • Receptändringar som färgtillverkaren själv misstänker kan öka vattenpermeabilitetsvärden enligt SS-EN 927-5:2007.
  • Förändringar i torrhalt viktprocent större än ± 1,5 procent.
  • Förändringar i pigmentvolymkoncentration större än ± 2,0 procent.
  • Förändringar av flyktiga organiska ämnen (VOC) större än ± 5 g/L (beräknat värde).
  • Byte av bindemedel.
  • Förändringar av vikthalt av bindemedel större än 2,0 procent våt färg (för CMP-S gäller maximal procent linolja).
  • Byte av pigment och/eller fyllnadsmedel.
  • Förändringar av vikthalt av pigment och/eller fyllnadsmedel större än 1,0 procent.
  • Förändringar i tillsatsmedel (dispergeringsmedel, förtjockare, vätmedel, skumdämpare) som sammanlagt överstiger 0,5 procent i vikt.
  • Övriga förändringar som färgtillverkaren själv misstänker kan påverka färgens kvalitet.
En bedömning av förändringarna görs av Expertgruppen som lämnar en rekommendation till Målningskommittén om:
  • Fortsatt godkännande.
  • Krav på nya provningar enligt ovanstående krav.
  • Indraget godkännande.

Kulörer

Kulörsättning av testade och godkända färgsystem tillåts ske utan att förändringarna meddelas Expertgruppen även om det medför att ovanstående egenskaper förändras. Observera dock att det åligger färgtillverkaren att informera den godkända tillverkaren av CMP-panel hur sådana kulörförändringar får genomföras utan att kvaliteten på slutprodukten försämras.
 

Övrigt

Vid leverans av färg ska produktförpackningen vara märkt med batchnumret
från färgtillverkningen. Batchspecifik information om färgens kritiska egenskaper sparas av färgtillverkaren i minst tio (10) år. Batchnumret sparas av den mottagande Godkända Tillverkaren (måleriet) i minst tio (10) år för att säkerställa spårbarheten.
Svenskt Trä administrerar listan över godkända färger och färgsystem för industriell ytbehandling av utvändiga panelbrädor. Listan finns publicerad här: Godkända färger.
 
Foto Jonas Wiklund

Ytbehandlingsprocessen

Avsnittet Ytbehandlingsprocessen innehåller krav för förvaring och hantering av profilerade utvändiga panelbrädor, processen för ytbehandling samt appliceringsförhållanden.
 

Hantering och förvaring av profilerade utvändiga panelbrädor

Vid förvaringen mellan torrklyvning och ytbehandling ställs krav på att panelbrädorna ska:
  • Täckas/emballeras på fem (5) eller sex (6) sidor om för varing sker utomhus. Sker lagring inomhus krävs inte emballage om nedanstående punkter kan garanteras.
  • Skyddas mot solljus (UV-strålning) och nederbörd.
  • Skyddas mot smuts och markfukt.
Därutöver gäller att:
  • Tiden mellan torrklyvning/profilering och ytbehandling får vara maximalt 12 månader.
  • Tiden mellan olika industriella ytbehandlingar på samma panelbräda inte begränsas så länge övriga krav uppfylls vid påföljande ytbehandling.
Vid ytbehandling ska den yta som ska behandlas:
  • Hålla rätt ytfuktkvot (16 % eller lägre enligt AMA Hus kapitel LCS).
  • Inte vara smutsig eller ha löst sittande material.
Det ska säkerställas att panelbrädorna håller en yttemperatur om minst 5 ºC under hela ytbehandlingsprocessen och minst 10 ºC yttemperatur vid påläggning av färg. Med ytbehandlingsprocessen avses processen från uppläggning av panelbrädorna på målningslinjen till och med torkningen/härdningen av färgen.
 
Observera att hela virkespartiet ska hålla minimitemperatur. Torkningsförfarandet ska utföras enligt färgtillverkarens rekommendationer.
 
Foto Jonas Wiklund
 

Krav på ytbehandling

Påläggningsmängd
För varje godkänt färgsystem inom respektive ytbehandlingsklass definieras en minsta tillåten tjocklek på det torra färgskiktet. Färgsystemens godkända torrskikttjocklek anges i respektive färgsystems Godkännandebevis. Definierad torrskikttjocklek klarar kraven enligt avsnittet Färger och färgsystem.
 
Påläggningsmängden (g/m2), som motsvarar godkänd torrskikttjocklek för respektive färgsystem, kan kräva anpassning uppåt för att klara av den ytstruktur, råvara och appliceringsteknik som förekommer hos respektive Godkänd Tillverkare. Även färgens torrhalt påverkar slutgiltig påläggningsmängd.
 
Vid tredjepartskontroll ska färgsystemens torrskikttjocklek i medeltal överstiga den godkända torrskiktstjockleken som finns angiven i Godkännandebeviset för respektive färgsystem. Vid tillverkningskontroll ska motsvarande påläggningsmängd färg garanteras.
 


Foto Jonas Wiklund 

Torkning
  • Torkning ska ske vid temperatur som anpassas till färg och anläggning.
  • Torktemperatur och torktid ska anges av färgleverantören.
Observera att inte endast temperatur, utan även luftcirkulation och relativ luftfuktighet, RF, spelar roll för torkprocessen av färg.
 
Övriga krav på ytbehandling
  • Anvisningarna från färgtillverkaren ska följas.
  • Alla exponerade ytor ska täckas med färg, inklusive längsgående kanter och sponter.
  • Utvändiga panelbrädor för väggklädsel ska ytbehandlas på tre sidor så att baksidan är öppen.
  • Temperatur i lokalen vid målning ska vara minst 10 ºC.
Observera att temperaturen påverkar färgens konsistens och därmed appliceringsegenskaperna. För att uppnå jämn kvalitet ska eftersträvas jämn temperatur på färgen och jämn temperatur i lokalen.
 
Observera stapelbarhet: rådgör med färgleverantör och utarbeta lämpliga torkställningar så att inte torkad eller härdad färg skadas på grund av ströläkt eller dylikt.
 
Övriga appliceringsförhållanden och inställningar vid ytbehandling, exempelvis tryck på färgsprutor, använda munstycken och målningshastighet
med mera, ska följa anvisningar från färgtillverkaren.
 

Emballering

Emballering som förhindrar vätning och skador ska användas. Utvändiga panelbrädor ska vid lagring och leverans vara emballerade med plast med ljus utsida och svart insida eller material och kulör med motsvarande UV-skydd. Därutöver gäller att panelbrädorna ska:
  • Täckas/emballeras på fem (5) eller sex (6) sidor.
  • Skyddas mot solljus och nederbörd.
  • Skyddas mot smuts och markfukt.

Foto Jonas Wiklund

Du kanske också vill läsa ...

Få inspiration och nyheter från oss

Anmäl dig och få information om bland annat publikationer och seminarier från Svenskt Trä via e-post

Anmäl dig för att få inspiration